Jag är förtryckt!

God morgon!

Äter frukost framför "Efter tio" med Malou von Sivers där hemmafrudebatten är i full gång. En kvinna sa precis att vi borde passa oss i sådana relationer där maktpositionerna avspeglar sig i hur mannen och kvinnan klär sig. Förenklat menade hon som så att om mannen går i kostym och kvinnan i vardagskläder så visar det på att kvinnan är förtryckt... Då är jag sååååå förtryckt! Och jag älskar det! Särskilt i morse när jag följde kostymklädda Anton till jobbet i täckbyxor och timberland-kängor. Kände mig så förtryckt när han tvingades gå in och jobba medan jag kunde kicka igång dagen med en långpromenad på djurgården. För jävligt va :)

Nej men ärligt så tycker jag att hela den här hemmafrudebatten är lite väl överdriven. Är det inte upp till var och en hur man vill fördela uppgifterna i relationen? Så länge man tar ansvar för sina beslut och båda blir nöjda. Ni blir nog förvånade när jag säger att jag faktiskt gillar könsrollerna på många sätt. Jag vill absolut göra karriär och tjäna så pass bra att jag inte behöver känna mig ekonomiskt beroende av någon annan. Men jag skulle inte ha något emot att jobba tre till fyra dagar i veckan så jag också kan skämma bort min heltidsarbetande pojkvän med goda middagar och ett fint hem. Någonstans där krävs en kompromiss...

Skit samma... Måste berätta om förra veckan då Anton kom hem och sa att en dam höll på att klistra på gröna fejklöv på ett träd i Humlan. Jag började fundera över om han hade tagit något men höll god min haha. Och tur var väl det för nu har jag beviset på att han inte är galen.

Det är vår i Humlan!